Kvinna med ljus hud rör sitt ansikte, Collagen Pure Skincare burk och pulver syns nedtill.
|

Har du koll på ditt kolesterol?

När kollade du det senast? Många har förhöjda blodfetter utan att märka något. Högt kolesterol ger ofta inga symtom men kan med tiden öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Ett enkelt blodprov ger svar, och det finns mycket du själv kan göra för att förebygga och hålla nivåerna på en hälsosam nivå. I denna artikel får du veta vad kolesterol är och hur värdena mäts.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är ett fettämne som finns naturligt i kroppen och som behövs för flera viktiga funktioner, till exempel för att bygga celler och producera hormoner. Men alla sorters kolesterol är inte lika bra. För höga nivåer av det som ofta kallas ”ont” kolesterol kan leda till åderförkalkning och öka risken för blodproppar, hjärtinfarkt och stroke.

Vad består kolesterolvärdet av?

Du har kanske hört talas om totalkolesterol, som anger den sammanlagda mängden kolesterol i blodet. Totalkolesterolet består av flera delar, framför allt:

  • LDLkolesterol (det ”onda” kolesterolet)
  • HDLkolesterol (det ”goda” kolesterolet)
  • Restpartikelkolesterol

Det är inte bara den totala mängden kolesterol som är viktig, utan även fördelningen mellan de olika typerna. Vissa former kan i höga nivåer vara skadliga, medan andra har en skyddande effekt på hjärt och kärlhälsan.

LDL – det "dåliga" kolesterolet

LDL-kolesterol (lågdensitetslipoprotein) är känt som det "dåliga" kolesterolet eftersom höga nivåer leder till ansamling av fett i blodkärlens väggar (plack), vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. LDL transporterar kolesterol från levern till vävnaderna.

En hälsosam livsstil med en hälsosam kost är viktig för att hålla nivåerna nere.

HDL – det goda kolesterolet

HDL-kolesterol spelar en viktig skyddande roll i kroppen. Det hjälper till att transportera överskott av kolesterol från blodkärlen tillbaka till levern, där det bryts ned och utsöndras. Ett högre HDLvärde är därför förknippat med minskad risk för hjärt och kärlsjukdom.

Regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp och en hälsosam kost kan bidra till att höja HDL-kolesterolet.

Vad är kolesterol P?

P:et står för plasma, den flytande delen av blodet.
KolesterolP, eller plasmakolesterol, är det värde som mäts i blodplasman och används som ett mått på den totala kolesterolnivån i kroppen.

Var bör min kolesterolnivå ligga?

Kolesterol mäts genom ett blodprov och anges i millimol per liter (mmol/L). Det finns tydliga riktvärden för vad som anses vara normala respektive förhöjda nivåer.

Riktvärden för totalkolesterol:

  • Under 5,0 mmol/L – idealisk nivå
  • 5,0–6,4 mmol/L – något förhöjt
  • 6,5–7,9 mmol/L – måttligt förhöjt
  • Över 8,0 mmol/L – kraftigt förhöjt

Referensvärden kan variera något med åldern, där något högre värden
accepteras för äldre personer:

  • 18–29 år: 2,9–6,1 mmol/l
  • 30–49 år: 3,3–6,9 mmol/l
  • > 49 år: 3,9–7,8 mmol/l

Om totalkolesterolet är förhöjt gör läkaren en vidare bedömning för att avgöra vilken typ av kolesterol som dominerar. Ofta mäts även triglycerider, en annan typ av blodfett som kan öka risken för åderförkalkning.

Borde jag kontrollera mitt kolesterol?

För vissa personer är det extra viktigt att kontrollera sina kolesterolvärden. Du bör särskilt överväga att testa dig om:

  • hjärt och kärlsjukdom eller högt kolesterol finns i familjen
  • en nära släkting haft hjärtinfarkt, stroke eller blodpropp i tidig ålder (före 55 år)

I dessa fall kan det röra sig om ärftligt högt kolesterol, ett tillstånd som ofta saknar symtom men som innebär en ökad risk – även för personer som lever hälsosamt.

Det kan också vara klokt att kontrollera kolesterolet om du:

  • har övervikt
  • har högt blodtryck
  • röker
  • lever stillasittande

Är du osäker kan du rådgöra med läkare för en individuell bedömning.

Varför är det farligt att ha högt kolesterol?

Om nivåerna av LDL-kolesterol blir för höga kan fett och kolesterol lagras i blodkärlens väggar. Detta leder till åderförkalkning, vilket gör kärlen stelare och smalare. När blodflödet minskar får kroppens organ och vävnader svårare att få tillräckligt med syre.

Tidiga tecken kan vara smärta i bröstet eller benen vid fysisk ansträngning. Om tillståndet inte behandlas kan blodkärlen till slut bli så trånga att blodet inte kan passera. Då finns risk för blodproppar, som i vissa fall kan vara livshotande.

Särskilt utsatta områden:

  • Hjärnan – risk för stroke eller hjärnblödning
  • Hjärtat – risk för kärlkramp och hjärtinfarkt
  • Benen – nedsatt cirkulation som kan orsaka smärta vid gång

Hur täpper kolesterol till blodkärlen?

Kolesterol transporteras i blodet tillsammans med blodkroppar, blodplättar och andra ämnen. När LDL-kolesterol tränger in i kärlväggen försöker immunceller, så kallade makrofager, ta hand om det.

Dessa celler fylls med fett och bildar ansamlingar. Med tiden uppstår en inflammation som leder till att ett hårdare plack bildas. Placket gör kärlet smalare och försämrar blodflödet.

Om placket spricker aktiveras blodplättarna för att laga skadan, vilket kan leda till att en blodpropp bildas och blockerar kärlet helt.

Hur kan jag förbättra mitt kolesterol?

Det finns mycket du själv kan göra för att påverka dina kolesterolvärden positivt:

  • Ät en balanserad kost rik på omättade fetter, fisk, fullkorn samt frukt och grönsaker
  • Rör på dig regelbundet – minst 30 minuter om dagen
  • Sträva efter en hälsosam vikt
  • Sluta röka
  • Var måttlig med alkohol

Stress och sömn

Långvarig stress och sömnbrist kan påverka både hormoner och ämnesomsättning, vilket i sin tur kan påverka kolesterolnivåerna. Att prioritera återhämtning, god sömn och stresshantering är därför en viktig del av en hjärtvänlig livsstil.

När behövs läkemedel?

För vissa personer räcker inte livsstilsförändringar för att sänka kolesterolet tillräckligt. Då kan läkemedelsbehandling bli aktuell, oftast som ett komplement till hälsosamma vanor. Behandlingen anpassas individuellt i samråd med läkare.

Funderar du på kosttillskott?

Det finns kosttillskott som marknadsförs för att påverka kolesterol, men alla har inte vetenskapligt stöd. Vissa kan ha en begränsad effekt, andra ingen alls – och vissa kan vara olämpliga eller påverka läkemedelsbehandling.

Rådgör därför alltid med läkare eller annan hälso och sjukvårdspersonal innan du börjar med kosttillskott, särskilt om du redan behandlas för högt kolesterol.

Kort sammanfattning

  • Högt kolesterol ger oftast inga symtom
  • Ett blodprov visar dina värden
  • Livsstilen har stor betydelse
  • Tidig upptäckt minskar risken för hjärt och kärlsjukdom
Kvinna med stängda ögon som fläktar sig med röd handfläkt, reklam för Chello Forte mot svettningar.